The rise and fall of the Intrawebbz

Innan jag börjar så förlåt.
Jag måste bara ta det här. Ok, jag vet att den här bloggen ska vara ett forum för fun stuffz och att vi ska mötas bland youtube klipp och skvaller och bara ha roligt tillsammans men jag känner att det är dags för en paus, att vi måste prata om något viktigt innan vi går vidare tillsammans.

Internet.

Ja, ni hörde vad jag sa. Ett ord som nästan är lite för stort för att få någon rätsida på. Internet är fortfarande omgivet av ett mystiskt skimmer och även om vi varje dag använder det och tar det för givet så är det inte utan att vi fascineras av det och allt det står för.
Men vad innebär det egentligen att vi idag lever mer än halva våra liv på internet idag? Att vi lämnar ut oss till almän beskådan för var och en som orkar ta sig tiden att läsa det vi skriver?

Många verkar tro idag att internet inte har något att göra med riktiga livet. Att det är en alternativ låtsasverklighet vi skapat enkom för människans höga nöjes skull och hur integrerat internet än blir i våran vardag så vägrar vi ta av skygglapparna för att inse att det är mer än en antiverklighet. Detta märks tydligast bland yngre tjejer som bloggar idag. Vi bloggar om allt vi gör och när vi inte bloggar så uppdaterar vi våran facebook stup i kvarten för att ingen ska missa om vi lever eller inte. Mellan statusuppdateringarna twittrar vi bara för att visa att det är ok att vi inte är på facebook just nu.
Jag måste hejda mig själv en stund här. Det här är inte menat att låta som en förmaning eller som att jag skriver detta högt uppifrån hästens rygg utan mer som en tanke, en reflektion över hur fort vårat samhälle har utvecklats och hur vi själva, utvecklarna, inte har hängt med. Hur vi vägrar inse vart vi är på väg eller vart vi ens är. men tillbaka till den sk problematiken jag faktiskt vill försöka belysa här.

Unga tjejers bloggar.
Unga tjejer idag bloggar allt mer och mer, förförda av toppbloggarnas löner och updiktade verkligheter. Bilder på nyinköpta underkläder varvas med en FET DISS till klasskompisen för att denna råkade ha manchesterbyxor en måndag och ingen går riktigt säker för de som ska lära sina barn vett och netikett har själv ingen aning vad som sker.
Anledningen till att jag kom och tänka på detta var de otaliga "modebloggar" som poppar upp som svampar ur jorden en regnig höstdag. Dessa bloggar där mode varvas med åsikter varvas mes partybilder. Alla har en åsikt om allt i detta informationens tidevarv och det är som det alltid har varit även om du inte kunnat framföra dina åsikter lika direkt längre så skulle jag inte vilja säga att detta är en konsekvens av den nya tidens teknologiska överlägsenhet. Människan har alltid vart mån om att få "säga sitt" men år 2010 blir detta tydligare än någonsin, tyvärr.
Ingen går säker Vem som helst kan läsa din blogg och faller inte innehållet denna anonyma besökare i smaken så bered dig på att höra det. Kommentarerna kommer inte låta vänta på sig och de kommer säkerligen inte vara speciellt vänliga heller. Ord som "hora" "slampa" och "luder" är inte nya men varvas gärna idag med "Håll käften annars anmäler jag dig till farbror polisen". IP-nummer spåras och anonymiteten är idag som bortblåst. Den vi anonymitet fortfarande hävdar finns är lika existerande som spöken eller en bra Camilla Läckberg deckare. Du är inte gömd bakom skärmen längre, lika lite som du är gömd på krogen men där ligger skillnaden att du inte kallar någon hora bara för sakens skull eller väljer att lägga den där feta dissen bara för att tjejen framför dig i toakön har grön mascara.

Jag såg på nära håll häromdagen hur internet knäckte en ung tjej och det hela var inte alls så underhållande som medlemmarna på flashback slulle vilja få det till.
Denna unga tjej, 16 år, valde att gå ut med att hon blivit våldtagen. Ok, jag kan förstå behovet att skriva av dig men än en gång, folk kommer ha en åsikt. Hon gick två veckor senare ut med att hon hade sugit av Jocke från Kungarna av Tylösand i en trapuppgång och han berömde henne på bloggen genom att säga "hon sög som en dammsugare. skönaste jag varit med om". Kommentarerna haglar på hennes blogg. Hon blir kallad allt från "hora" till "luder" vilket tillslut knäcker henne och hon skriver in sig på Maria Ungdom för "vila ut en vecka".
Jag säger absolut inte att det är hennes fel att hon blir utnyttjad av en mediakåt jävla retard som inte förstår varken upp eller ner men det jag vill komma till med detta hemska exempel att allt som skrivs utan lösenordsskydd är offentligt. Väljer du att rösta på SDoch berätta detta kommer folk ha en åsikt, positiv eller negativ, samma sak gäller när du väljer att fläka ut ditt liv på en öppen blogg, folk kommer tycka saker vare sig du vill det eller inte.
Det är en hemsk historia där ingen av delarna är bättre än den andra men det jag vill peka på här är hur lätt det är att bli förblindad av de strålkastarna som alltid lyser som starkast i 15 minuter för att sedan sakta dö och lämna dig med bitter eftersmak och en kall, hård och dömande verklighet.
Du kan inte välja att dela med dig av ALLT och sedan bli upprörd över att folk har en åsikt för det är DU som valde att bjuda in dessa anonyma tyckare i ditt liv och de enda sättet du kan bli av med dessa är att faktiskt stänga ner din blogg för att börja på nytt.

Konsekvenser är inget vi idag lär våra barn utan istället så har 90-talet återuppstått med allt vad bimbos och quickfixes heter. Det har blivit fint att vara dum igen och intelligensen får återigen ta ett steg tillbaka till förmån för plastikoperationer och utekvällar. Det verkar vara så idag att valet mellan "smart" och "rolig" aldrig har varit lättare men de två har heller aldrig varit mer oförenliga. Unga tjejer idag verkar ha svårt att inse att om du väljer det ena så utesluter inte detta det andra.
Jag säger inte att din intelligens avspeglas i om du är jätteinsatt i politik eller om du kan alla länders huvudstäder, intelligens för mig är ett intresse i din omgivning, i vad som sker runt dig och ett intresse i hur val som görs idag kommer att påverka kommande generationer. Intelligens är INTE att skriva ordet "befängt" för att sedan följa det med "(hähä bra ord jag kan va ;$)". Men tyvärr är det där vi är idag. Vi väljer yta framför innehåll och vi vägrar ta till oss vad internet egentligen är, verkligheten. Du kan inte heila på 9 av 10 bilder för att sedan klaga på att du inte får ett jobb. Du kan inte lägga ut porrbilder på dig själv och sedan bryta ihop i tårar när din man slänger fram samma bilder, fast 20 år senare, på middagsbordet efter ni lagt barnen.

Internet ÄR verkligheten och jag tror det är dags att sluta gömma sig bakom skärmar, fejkade namn och påhittade karaktärer och faktiskt se sanningen i vitögat. Det blir inte verkligare än såhär och allt du väljer att göra här, på internet, kommer ge konsekvenser i ditt "riktiga" liv.

Jag ska lämna er med en liten bild jag hittade som också inspirerade mig till denna wall of text.
Jag är glad om ni orkade läsa iaf en del och jag skulle bli ännu gladare om ni kanske hade en åsikt.


Skrivet av en 18-årig donna. Ja. Hon är faktiskt MYNDIG. Och detta "privat"liv hon nämner är då en öppen blogg. Därav att jag tagit med detta stycke.


En annan donna som tydligt visar att tusen fel inte blir en ett rätt. Denna lite bättre än den förra då hon också har barn.


Katt